”Jag tycker inte om att prata om litteratur. Om jag inte får betalt för det, gör det med någon som är lika vansinnigt litteraturnördig som jag eller någon som jag känner väldigt väl, så vill jag helst inte.

När min frisör efter att ha frågat vad jag jobbar med, ställer den oundvikliga frågan ”Kan du tipsa om någon bok?”, är jag i det närmaste beredd att resa mig upp och gå med halva håret avklippt. Och jag skulle inte gå med i en bokcirkel om så någon höll en pistol mot mitt huvud.

Det är som om hela kroppen stretar emot – gör det inte! Det är så fånigt, visst vet jag det, men jag har mina skäl. För det första är litteraturkritiken mitt yrke, och det betyder inte bara att jag ändå ägnar sinnessjukt mycket tid åt litteratur som det är, utan också att jag helt enkelt är bättre på att skriva om litteratur än att prata om det.

För det andra är jag väldigt obekväm med att känna mig pretentiös, anspråksfull eller – i värsta fall – elitistisk. Be mig om filmtips och jag kan glatt rekommendera Legally Blonde eller Erin Brokovich, men om någon vill ha en bladvändare till bok och jag föreslår någon obskyr volym med prosalyrik, ja, då känner jag mig dum och snobbig.

Men det verkligt viktiga skälet till att jag helst inte dryftar litteratur om förutsättningarna inte är de rätta, är helt enkelt att det känns för privat. Det är personligt, hudnära och utlämnande. Att säga att en berättelse kryper under skinnet på en och skakar om ens person i grundvalarna – det är att stå med hjärtat i handen.

En gång gav jag bort en bok till en person som betydde väldigt mycket för mig. Jag tyckte att det verket berättade något om hur jag såg på vår relation mycket bättre än jag skulle ha gjort det själv. Det är bland det naknaste jag har gjort någonsin.

Litteratur är intimt. Vad jag läser kan vem som helst få veta, men vad det gör med mig som människa vill jag helst inte prata om. Det kan ni kanske läsa i någon tidning någonstans.”

Krönika publicerad i Norra Västerbotten 24/4-10

(PS. Jag skriver sådana regelbundet, men de läggs inte ut på webben. Men kanske  här. Ibland.)