Jag har så märkliga dagdrömmar. Jag drömmer om sommar och semester, och det är ju inte så anmärkningsvärt, men jag drömmer också om att jag ska få ligga och dröna på en strand eller gräsmatta med riktigt tjocka böcker – så långt är allting fortfarande helt normalt – och de böckerna är inte vilka tegelstenar som helst utan Lars Noréns dagböcker och Andres Lokkos samlade texter. Jag undrar om jag är sjuk.