Hej, ibland brukar jag gå in på fliken ”Om Therese” och se vad jag egentligen påstår att jag ska skriva om i den här bloggen. Småungar är tydligen ett ämne, och det kan man med fog hävda att jag försummat. Så, här följer en liten bildserie om vad man kan hitta på om man tar med sina småungar till Stockholms stadsmuseum en vanlig söndag i mars:

1. ”Kappa est!” (Klappa häst, that is).

2. Klättra i och ur en båt.

3. Ikläda sig en kjol värdig vilken Project Runway-runway som helst!

Apropå Project Runway har jag nyss sett finalen i säsong 6, och vad beträffar vinnare så är värdig exakt rätt ord, Irina var bra! Jag skrev en mediekrönika om denna underbara dokusåpa för UNT i helgen, men eftersom den dras med en gudsförgäten bild-byline som jag inte vill kännas vid, kommer ingen länk förrän den är utbytt. Jag har en text om Precious i LO-tidningen den här veckan, som tyvärr inte ligger på nätet för det är inte uppdaterat. Men för er som läser tidningen på papper – det är en text jag för ovanlighetens skull är nöjd med. Den är bra, vill jag påstå. Vilket osökt får mig att tänka på ett fynd jag gjorde i min bloggstatistik, nämligen vad Gucciflatan skrivit om mig: ”Therese verkar vara röd, men kan skriva.” Hilarious! (En sak jag inte begriper är hur min blogg hittas när det görs såna här flatrajder i bloggosfären, det står ju ingenstans att jag är flata, väl? Finns jag i något hemligt register, eller? Nåja, det står väl ingenstans att jag är ”röd” heller, men ingendera informationen är ju hemlig. Även om jag i rättvisans namn nog omfattar fler nyanser på den politiska färgskalan än djupaste röd. For your information, SÄPO.)