Det är visst inte bara jag, kan jag konstatera efter att ha sett en trailer som visar att TV4 har valt att göra en hel dokusåpa om människor som romantiserar Italien. Jag vill bara understryka att min längtan till Italien inte är av den omfattningen att jag skulle lämna ett spädbarn hemma och dra dit.

Björn Wiman skriver bra om Göran Hägglunds intellektuella eskapader, här. Det här är roligt och välfunnet: ”Verklighetens folk lär få ett sjå vid sina köksbord om de ska hänga med i Hägglunds tempo.”

Jag inser att det här är information som i min vanliga tillvaro hade förärats något annat socialt medium än bloggen. Men nu är det som det är. Och här skriver jag om Ola Nilssons Hundarna i Arbetarbladet.